Rockar ni verkligen sockorna? Del 2.

På Leos Lekland. Storebror sitter med sin assistent och kastar bollar omkring sig i ett bollhav. Allt är frid och fröjd och Storebror är glad. När han blir väldigt glad, så blir det också väldigt mycket kraft i honom. Han tar i från tårna, i allt han gör. Han blir liksom så pass uppspelt så att han måste agera ut det. Nu gör han det med bollarna. Han kastar dem väldigt hårt mot väggen. Allt är under kontroll. Assistenten sitter ju där och har full koll. Det finns ingen anledning alls till oro eller bekymmer. Bollarna träffar ingenting utom väggen, och när de studsar tillbaka så fångar Storebror eller assistenten upp dem i luften. Men några meter ifrån Storebror, bakom honom, och inte i hans ”kast-zon”, sitter ett litet barn, kanske 1-2 år gammalt. Och bakom barnet sitter en kvinna. Plötsligt börjar kvinnan ropa ”Kan du lugna ner dig lite!!”. Assistenten ger inte respons på ropandet eftersom hon tror att kvinnan ropar till någon annan. Men hon fortsätter. ”Hallå!!! KAN DU LUGNA NER DIG LITE!”. Då förstår assistenten att det är till Storebror hon ropar. Storebror bryr sig inte. Han hör henne säkert inte ens. Assistenten börjar känna sig obekväm, och hon försöker locka Storebror med sig till en annan plats, bort därifrån. För att stoppa själva kastandet går ju inte. Och de som har minsta lilla kunskap om autism kan förstå att det inte bara är att gå därifrån.

Kvinnan vänder sig till assistenten. ”KAN DU INTE SÄGA TILL HONOM!!” skriker hon. Assistenten svarar, med en minst sagt trevligare ton än kvinnan, att det inte är lönt att bara säga till, för han förstår inte. Eller förstår, men kan inte sluta ändå. Assistenten tror att kvinnan ska fatta att det här är ett speciellt barn. Hon tror att kvinnan ska förstå varför ett stort, 11-årigt barn, sätter sig i ett bollhav för småbarn och kastar bollar omkring sig, repetitivt och utestängande, samtidigt som han gör en massa jollrande ljud. Att det inte är vanliga barn som gör så. Men den här kvinnan tänkte uppenbarligen inte på det viset. Hon blir argare och fnyser. ”Men vaddå! Det är väl bara att säga till! Vaddå förstår inte? Vilket språk förstår han då?”.

Assistenten försöker hålla sig lugn. Hon vill inte heller prata över huvudet på Storebror som sitter där bredvid. Det gör man inte. Hon viskar; ”Det handlar inte om SPRÅKET… Det är HUR han TÄNKER.”

”MEN…!” börjar kvinnan, och hejdar sig. Slänger en blick på Storebror. Och assistenten ser hur poletten ramlar ner. Det är så tydligt. Ansiktsuttrycket omvandlas från ihopskrynklat till ett ansträngt, men mildare leende. ”Aha…” mumlar hon sen.

Storebror har börjat känna av stämningen. Han ser att assistenten inte är närvarande. Han muttrar lite åt henne. Assistenten tar då chansen igen och säger ”Kom, vi åker kana istället”.

”Nää!” säger kvinnan då. ”Ni kan såklart vara här!” Rösten har blivit bebisaktig och leendet sprider sig över hela ansiktet.

Men det är ju försent nu. Kvinnan har redan varit tillräckligt dömande och Storebror var redan ovälkommen.

Där har vi det. Ett vanligt och tydligt exempel på hur folk INTE rockar sockorna. Hur stolt de än visar sina udda sockor på Facebook och Instagram, så vet de inte alls vad det verkligen betyder.

 

 

 

Läs också: Rockar ni verkligen sockorna?

 

 

 

 

 

 

 

Annonser

One thought on “Rockar ni verkligen sockorna? Del 2.

  1. Reblogga detta på Pixiepatrullen och kommenterade:
    Ja det är tyvärr så i många fall och jag kan ärligt talat bara hålla med. Personer som jag avslutat min relation med på FB (gemensamma vänner gör att de syns i flödet) delar glatt ”Rocka sockorna” och gillar diverse texter/bilder om NPF. Detta trots att några av dem ifrågasatt både mig och mina barns diagnoser. Både genom att ifrågasätta rakt ut och påstå att jag ”skyller på diagnoser” men även genom att gärna dela texter om att bokstavsdiagnoserna bara är hittepå och att de tycker man ska lära ungarna vett……
    Downs syndrom är ett syndrom i mängden men jag tycker att ALLA människor som är annorlunda (oavsett om det syns) förtjänar respekt och en plats i samhället ♥️

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s