Stridsyxan

Det hjälper inte att vi gräver ner stridsyxan varje kväll. De sista orden innan läggdags brukar vara ”Älskar dig” ”Älskar dig med, mamma”.

De morgnar jag vaknar innan barnen kan jag känna den olycksbådande känslan i maggropen. Stridsyxan arbetar sig genom myllans mörker ut i den friska luften. Den letar sig uppåt, obönhörligt.

Dottern måste vara så trött på stridsyxan. Hon måste vara så trött på att strida mot hela världen. Ändå hittar stridsyxan henne. Den sekund hon vaknar ur sina drömmar fastnar stridsyxan i hennes hand och då strömmar dess onda krafter med sin ilska och hat in i henne.

Stridsvrålet väcker  hela grannskapet. Hon svingar med yxan mot alla osynliga fiender, men träffar oss med sina slag. Hennes ögon visar hejdlös sorg, men är genomsyrade av stridsyxans oförsonliga vrede.

För några år sedan försökte vi parera slagen och försökte att överlista yxans makt. Till slut lyckades vid med hjälp av läkarna hitta botemedlet. När stridsvrålet ljuder får vår dotter sin morgonmedicin. Redan efter en liten stund lugnar sig muskulaturen, och hon börjar få en mer fridfull uppsyn. Efter en stund faller stridsyxan ur hennes hand och hon fortsätter med sina vardagssysslor som vilken annan skoltjej. Hon strider fortfarande med sina syskon, men stridsyxan är inte med om dessa bataljer. Hon får chansen att leva sitt liv mestadels utan detta ok på sina axlar.

Idag har vi åter bekämpat stridsyxan. Imorgon kommer den åter att påbörja sin resa mot min dotters hand.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s